Eutanasi

Den 16e till den 18e februari var det konferens. FAMSA ordnade med en Afrikansk läkarstudentkonferens. Det kom studenter från Tanzania, Zimbabwe, Uganda, Nigera och flera länder sub-sahara. Och självklart tre eminenta läkarstudenter från Sverige.
De inkluderade rätt intressanta ämnen i konferensen i form av föreläsningar, work-shops och debatter.

Nu när infektionssjukdomarna är på väg att stagnera så är kroniska sjukdomar på väg upp. Detta främst beroende på tillgång till antiretroviral terapi (ART), anti-TBC-medicin, antimalariamedicin samt myggnät, antibiotika men även den ökade medelåldern/livslängden och tillgången till vård. Kroniska sjukdomar där man i detta land ser en ökning av cancer och hjärt- och kärlsjudomar medför diskussioner om givna ting som primär- och profylaktisk vård men även mer filosofiska debatter som palliativ vård och eutanasi.

Anna kom med den största kameran som någon någonsin skådat i Afrika så hon fick bli fotograf. Det togs många bilder, de flesta väldigt tråkiga och formella.
Vissa bilder speglar den afrikanska drygheten av tidsuppfattning som ofta leder till att man får stå/sitta och vänta i flera minuter ibland upp till en timme (se bildlänk nederst).

Det fanns två duktiga föreläsare från Duke University, USA, som skulle hålla föreläsning om reumatisk hjärtsjukdom och kopplingen mellan cardiovasculär sjukdom och HIV/ART. Dessa stackars satar trodde att de skulle börja 8.00 och var där i tid. Vi stackars satar var naiva nog och tro att i och med att dem bjudit in två föreläsare från USA så kommer dem kanske, för en gångs skull, dyka upp i tid eller i alla fall med 5 minuters marginal. Så, där satt jag, Anna, Gerald och Tom och snackade om "African time". Kl 08.20 dyker en av studenterna som ordnat konferensen upp och ber om ursäkt och säger till föreläsarna: ”I thought you knew that in Kenya 8.00 means 8.30. Pole, pole sana.”

Studenterna dök upp 08.50, alla samtidigt – som om det fanns någon rådande konsensus för förseningen. Det är faktiskt rätt fantastiskt.
Sista dagen hölls det ett öppet forum/diskussion gällandes eutanasi (aktiv dödshjälp). Något som stundom kan vara en väldigt human handling. Till denna debatt hade man bjudit in ledande filosofer och teologer i västra Kenya samt psykologer och psykiatriker från universitetssjukhuset samt flera läkare och professorer.
Jag var tyvärr inte där, jag var och spikade och borrade i operationssalarna tillsammans med lite andra sköna ortopeder. Men Love var där och Love var rädd.

Debatten började utvecklas till en häxjakt där studenterna enades om att religion och medicin går hand i hand och om det är något alla religioner är eniga om i Kenya så är det att endast Gud får ge och endast Gud får ta liv. Därför är det helt fel för en läkare att försöka sig på det.
Efter en stund börjar debatten dö ut och något måste göras, och det snabbt! Helt plötsligt ställer sig moderatorn upp och säger: ”It has come to my attention that we have someone here who is pro euthanisation. Who comes from a country where euthanisation is legal.”
En kakofoni och viskningar och oroliga blickar fyllde konferanssalen. En icke-troende bland oss? Är det möjligt? En mördare!
Love började svettas, nu skulle dom komma till honom med mikrofonen, alla skulle skälla ut honom. Kalla honom mördare, lyncha honom! Det fanns ingen i Eldoret som han visst var från ett land som var mer för det än Sverige (fastän det inte är helt lagligt än).

Men moderatorn gick förbi Love? Han kanske inte såg honom? Love sjönk ner i stolen. Moderatorn fortsatte att gå, tills han nådde den bakre raden av stolar.
Till Loves förvåning satt där ett vitt ansikte han aldrig sett tidigare.
Moderatorn: ”Here we have somone from the Netherlands where this is legal. What do you have to say for yourself?”
Holländaren blev kritvit I ansiktet, började svettas, tar tag i mikrofonen och gör sitt livs största misstag: “First of all, we have to be able to seperate medicine from religion”.
Som en spikmatta som fällts upp på dom kenyanska motorvägarna för att få bilar att sakta ner så att poliserna kan ta sina mutor, på samma sätt höjde alla Afrikanska läkarstudenter sina händer samtidigt i luften för att kontra och kritisera Holländaren. Och debatten var i full rulle igen.

/P

Bilder på facebook på Patrik Nasrs konto:
http://www.facebook.com/album.php?aid=280801&id=508257662&l=99833f1a50