Dagen efter utflykten till regnskogen hörde ett danskt par av sig till oss. Detta danska par träffade vi en gång när vi var ute och åt på den Kinesiska restaurangen Siam i down town Eldoret. De har haft stora farmar på Jylland i Danmark men senaste tiden intresserat sig för farmande i Kenya, de tycker möjligheterna är stora här.
Dom hörde i alla fall av sig med frågeställningen om vi ville följa med dem och besöka ett helt unikt barnhem i utkanten av Eldoret. Det tyckte vi lät helt perfekt. Så vi följde med.
Jag måste vara ärlig och erkänna att jag förväntade mig lite samma stuk som på sjukhuset. Dålig hygien, trångt, skitigt, litet etc etc... Men istället möts jag av flera hundra hektar mark. En lång jordad väg upp till ett idylliskt hus omgiven av en underbar trädgård. Runt omkring huset ligger ett hur för kök, ett för grundskola, ett hus för matsal och andra hus som jag inte begav mig in i. Det primära huset i centrum var det huset som inhyste alla sängar och sovrum. Och det fann en säng för varje unge. Och det fanns så mycket som 102 ungar, 38 anställda och en massa voluntärer. De hade flera hektar jord som de odlade, de hade tomater, sukuma wiki (spenatliknande), ananas och spenat. Och det är ju bara det som växer just nu i det torra klimatet. Om någon månad eller så när regnsäsongen börjar kommer den mark som ej var odlad men för tillfället väl plogad att vara full med grönsaker och annat gott. De hade också över 100 kor, välgödda för den delen och de producerade yoghurt, mjölk och ost.
När vi körde upp till detta magnifika barnhem möter vi en massa barn som springer mot oss och skriker: "toys toys toys toys". Jag och Love försöker tappert kämpa oss igenom massan och kakofonin av 30 småbarn under 4 år med vars en låda Lego i famnen. Jag förlorar Love halvvägs till dörren. Samtidigt som barnen börjar klänga och dra i den store mzungon Love träffar jag på hjärnan bakom projektet eller rättare sagt hjärtat bakom projektet; Phyllis Keino. En underbark kvinna, före detta sjuksyster som bestämde sig för att försöka få ett slut på myllret av övergivna barn som då (på 1970-talet) sprang runt och tiggde pengar och mat på gatorna i Eldoret. Och idag 30 år senare har hon kommit väldigt långt.
Vi här i Kenya är helt chockade över vad hon åstadkommit.
Om ni känner er intresserade att läsa vidare om detta barnhem som enligt mig är det finaste jag sett, så gå in på: http://www.lewachildrenshome.info/.
Det finns även bilder på facebook (Patrik Nasrs konto).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar