Lake Naivasha och Hells Gate

I skrivandets stund är det 23 dagar kvar tills vi lämnar Eldoret och beger oss till Zanzibar. Jag börjar inte med denna mening för att säga att jag är uttråkad, ej heller lider jag av hemlängtan. De facto är att jag helt enkelt har tröttnat på sjukhuset i vis grad med dess frapperande nonchalans. Nu känner jag att det är dags att avsluta och bege sig till nya utmaningar.

På tal om utmaningar kom jag och Anna nyss hem från Lake Naivasha och Hells Gate (Love drog med en massa amerikanare till Uganda och River Rafta). Sjukt fräckt ställe.

Vi kom dit vid 12-tiden till Fisherman's Camp där vi satte upp tält och käka lunch. Begav oss till nationalparken Hells Gate, hyrde cyklar och började trampa. Helt underbar natur och miljö med djuren betande och springande på båda sidor om cykelvägen. Efter 7 kms cyklande och fotande kom vi fram till själva Helvetesporten: en lång slingrande ravin med hett vatten som rinner ner på båda sidorna från aktiva gejsrar och varma källor. De låter inte värmen från dessa källor gå förlorade och en bit utanför Hells Gate nationalpark har dem byggt geotermiska kärnkraftverk.

Tråkigt nog började en massa elaka moln synas på himmelen och vi började skynda oss tillbaka till cyklarna där vår förare Javan väntade och ville köra oss tillbaka då de vilken sekund som helst skulle ösregna. Anna blev orolig. Hon hade ju bara spenderat 1 timmes cykling med djuren och 1 timmes promenad i ravinen. Hon var inte riktigt klar. Hon ville se mer djur! Men efter många om och men så övertalade amerikanarna och Javan oss att hoppa in i bilen. 5 min in i bilresan hem (då vi hunnit typ 1 km) vill Anna hoppa av bilen: "Det droppar ju bara, det regnar inte mycket. Vi kan gå." Föraren släpper av oss, vi slänger på oss regnjackor och bilen kör iväg och lämnar oss. Ungefär samma tidpunkt som man ser vår bil ta en sväng bakom ett träd och försvinna ur vår syn öser regnet ner; tungt och hårt! Vi börjar gå...

Efter 4 kms promenad avtar regnet och solen börjar skina. Djuren springer fram och inte en utan TVÅ regnbågar dyker upp på himmelen! Vi ser slutet på den ena av den. Vi börjar springa! Är det ens möjligt att se slutet på en regnbåge? Är inte det omöjligt? Vi kommer så nära som 50 m från regnbågsslutet och inte närmare. När vi tar ett steg hoppar regnbågen ett steg från oss.

Helt plötsligt(!) i fjärran dyker en stor antilop (möjligtvis elandantilop) upp och tittar på oss ca 100 m bort. Den bara stirrar på oss. Anna blir superlycklig och säger: "Åh kolla en älg". Mmm bra Anna, en älg. Jag skriker och flaxar med armarna (som man gör för att skrämma bort små fåglar) och antilopen springer och gömmer sig men kommer tillbaka, denna gång lite kaxigare och stirrar på oss igen. "Nej men skräm inte den, den är ju snäll". Helt plötsligt börjar den springa, snabbt som fan mot oss, Anna blir glad, jag blir orolig och skriker en gång till och flaxar med armarna. 20 m ifrån oss blir den rädd och ändrar sin löparriktning och undviker att stånga oss. Anna: "Varför gjorde du så? Vi kunde ju ha klappat den". Anna blev lite besviken men jag blev glad över att ha undvikit att bli stångad av ett djur som såg ut att väga upp mot ett ton.

Väl hemma drog vi oss tillbaka till campen, slängde av oss de dygnblöta kläderna och tog en länge efterlängtad varmdusch. Vi begav oss sedan till grannen Camp Carnellys och åt världens bästa pizza.
Vi gick och la oss utmattade. Kl 5 på morgonen kunde man höra apor, fåglar, och flodhästar prata. Irriterande som tusan men mysigt.

Nästa dag var det dags för en båttur på Lake Naivasha där man kan se en massa fåglar, örnar och flodhästar. Anna blev helt till sig. HIPPO!
Man kunde även gå av på en ö, Crescent island, som någon smart kille har fraktat en massa djur till och som man kan gå emellan på väldigt nära avstånd. Det fanns hur mycket djur som helst, men det fräckaste var alla giraffer som man kunde betrakta på 10-20 m avstånd.

Väldigt lyckad resa dock skulle man vilja spendera mer tid i Hells Gate parken med en cykel. Det fanns hur mycket vägar som helst och är man där tidigt på morgonen kanske man har tur nog och se en leopard eller något annat kattdjur - dock inte lejon.

Nästa helg blir det nog inte någon utflykt. Vi tar det nog mest lugnt hemma och sover. Igår var vi på Moi University Main Campus och träffade lite viktigt folk. Jag och Love lyckades övertala de att låta oss snacka på skolradion som har ca 100 000 lyssnare. Sjukt fräckt. Vi fick även länge efterlängtade student-ID. Fantastiskt stort campus!

På återseende!

/Kram

Bilder på Lake Naivasha och Hells Gate på Annas facebook-konto:
http://www.facebook.com/album.php?aid=283563&id=581892084&l=213256dc6e

Bilder på Lake Baringo och Bogoria, Zoo, Kisumu på Patriks facebook-konto:
http://www.facebook.com/album.php?aid=288751&id=508257662&l=76a6cd5460